En rolig historia

Fredrik Englund är en galet rolig prick! Maken till skarpa och skumma in-, och utfall har jag knappt varit med om. Här kommer en härlig bild från min brors svensexa. Där har vi en man jag inte hade haft något emot att fota vilken dag som helst!

En härlig bild på min bror, Urban. Jag minns inte exakt vad som var i cigaretten,
men det kan infogas att han inte normalt är rökare. Det var någon form av blomma
om jag inte minns fel. Kolla också den härliga effekten av röken som kröker
runt huvudet och blir till moln på andra sidan. Helt oredigerad från tiden innan
Photoshop!

En stillsam morgon i höstrusket, när nästa nyhet ramlar in. Ytterligare en bit till det komplicerade pussel som utgör min höst. Den goda Heidi från Fortifikationsverket ringde för att meddela att C F7 har godkänt min hyra av lägenheten! Fyra rok på 89 kvm som jag kan flytta in i 1 november. Hyreskontraktet är på väg. En viktig del av vägen får man nog säga. Nu återstår det att få klart försäljningen av huset här. Amanda och Vendela blir kvar till nyåret oavsett, eftersom Amanda har sin skola och ja... det har Vendela ju också. Så jag får nog räkna med en kall, blåsig höst och vinter, allena på kammaren, utan mina tjejer och utan mina pojkar. Flitens lampa får brinna klart - det blir mycket för mig att läsa. Ingen lösning är ju någonsin fullkomlig, och inte denna heller. Den långa militärutbildningen, som jag behöver för att slutföra mitt behörighetsskede på Såtenäs, kommer jag tydligen inte att kunna påbörja förrän i april. Och den innehåller massor med tekniker och information som jag behöver för min behörighetskurs, så jag kommer verkligen att kliva in som en grön liten sparris. Alla som känner mig vet hur ivrig jag är på att kunna vad jag håller på med. Att kliva in utan att kunna något kommer vara betungande både för mig och för mina nya arbetskamrater på Såtenäs, som skall vara instruktörer för mig. Det enda jag kan hoppas på är att de är väldigt medvetna om det och visar tillbörlig förståelse.

Det är fantastiskt och intressant hur saker och ting tenderar att vara både lockande och skrämmande, både fantastiska och läskiga! När man öppnar ett kapitel så lämnar man ett annat bakom sig och det har aldrig varit tydligare för mig än nu. Jag kliver av tåget som mina arbetskamrater befinner sig på (de har sitt eget äventyr på gång med övergången till ACR) och det gör mig lite vemodig. Inte ångerfull, skall tilläggas, men vemodig. De som jag jobbat tätt med i snart sju år, haft goda och dåliga stunder med och delat den största delen av mitt vakna liv med, de försvinner. Sedan öppnas ju det nya kapitlet allt mer, med alla härliga nyheter och möjligheter, men alla förändringar är skrämmande! Och jag förstår att det är minst lika mycket så för mina familjemedlemmar, som dras med i nackskinnet. 

Tänkte jag skulle avsluta med ett inklipp idag. Det är en rolig historia, speciellt utvald för att tilltala mina föräldrars humor, och därmed försöka locka dem till att läsa bloggen... Enjoy ;)

En ung man ville köpa en gåva till sin nya flickväns födelsedag. Efter som de inte känt varandra särskilt länge, bestämde han sig efter noggrant övervägande för att ett par handskar skulle slå ann den rätta tonen, romantiskt men inte för personligt. 

I sällskap av sin flickväns syster, gick han så till NK och köpte ett par vita handskar. Systern köpte ett par trosor till sig själv. Under inslagningen av varorna, förväxlade affärsbiträdet dem så att systern fick handskarna och den unge mannen fick trosorna. 

Utan att kontrollera innehållet sände den unge mannen gåvan till sin flickvän med följande rader: 

"Jag valde dessa då jag märkt att du vanligtvis inte brukar ha några på dig när vi går ut på kvällarna. Hade det inte varit för din syster skulle jag valt den längre modellen med knappar, men hon bär korta som är enklare att ta av. 

Dessa är i en delikat nyans men damen jag köpte dem från visade mig det par hon själv burit de senaste tre veckorna och de var obetydligt nedsmutsade. Jag fick henne att prova dina och de passade henne utmärkt. Jag önskar att jag kunde vara där för att sätta dem på dig första gången, då det tveklöst kommer att vara andra händer som kommer i kontakt med dom innan jag får en chans att träffa dig igen. Kom ihåg att blåsa luft i dem innan du tar av dem och lägger undan dem, eftersom de av naturliga skäl kommer att bli fuktiga under användandet. Tänk på hur många gånger jag kommer att kyssa dem under året. Jag hoppas du kommer ha dem på för mig på fredag kväll."

PS. Senaste mode är att bära dem nedvikta med lite päls synligt.