Idag blir det ytterligare en bra dag, att ställa upp längs med många andra på kort tid. Det känns skönt att ha en himla lång rad med små bra dagar, att titta över, lite som en samling.
Dagens tanke susar över de smalspolande kranarna som jag har fått installerat i min lägenhet. De påminner mig en hel del om lagen om övergångsställ, som jag återkommer till så småningom. Ni vet vad smalspolande kranar är, antar jag? Om man försöker få fullt vattenflöde så går kranen att dra dit, men studsar sedan tillbaka. Vad som är ett nytt tillskott, åtminstone för mig, är att om man försöker få varmt vatten så får man det endast när man håller kranen ditåt, och sedan studsar den tillbaka. Någon har alltså tänkt ut ett sätt att spara både mängden vatten och mängden varmvatten specifikt och detta är den lösning de har kommit fram till.
Men vad blir resultatet? Tanken är väl att vattenmängdbegränsningen kanske funkar - det ÄR rätt sällan man behöver nyttja fullt flöde. Så har man extrapolerat det till ett annat användningsområde. När använder man varmvatten? Vid diskning, eller hur? Hur diskar man då? För problemet jag upptäckte är, när man diskar exempelvis en tallrik, att man håller diskborsten i en hand och det man diskar i den andra. Hur fasen skall man då samtidigt hålla kranen i den varmspolande positionen? Vad jag då kommer på är att om jag spolar så det blir riktigt varmt så tar det ett litet tag innan det går tillbaka till fesljummet. Man får liksom passa på medan det är läge (inga olämpliga associationer nu, tack). Mellan varven flödar det ut vatten som inte gör någon nytta. Kontentan? "Less is more." Numera nyttjar jag säkert tre-fyra gånger mer vatten än jag gjorde innan, tack vare snålspolande kranar.
Jag var på utvecklingsdagar tillsammans med utvecklingsavdelningen på LFV. Mäkta intressanta och tankeväckande dagar, med lite nya tankar och lite gamla. Vi pratade en hel del om förändring, något som sker konstant (eller bör göra) oavsett vilken nivå eller situation man pratar om (från ett företag till en individ) och hur man hanterar det. Självklart kommer det bubbla upp många intressanta här på bloggen om tankar som väcks kring sådant. En sak som en förändringscoach sade gällde konsensus-kulturen, som råder rätt mycket överallt, men är extremt stark i Sverige just. "Konsensus är en sak som hindrar oss från att gå framåt" sade hon. "Varför skall folk som är rädda för förändring få stoppa den för alla?" Det finns ett gammalt kinesiskt talesätt som säger att "He who says it cannot be done, should not stand in the way of those who are doing it." Coachens tanke var - varför belysa valet? Människan är ett flockdjur och vi kommer reagera likartat när förändringens tåg tuffar in mot stationen. Vissa kommer hoppa på direkt och vilja köra. Andra kliver på mot mitten. Åter andra släpar sig på motvilligt mot slutet, när de märker att 'alla andra ändå åker'. Oavsett vilket är det inte mycket vi kan påverka - det är bara att köra på med tåget. Folk KOMMER kliva på.
Dagens tanke susar över de smalspolande kranarna som jag har fått installerat i min lägenhet. De påminner mig en hel del om lagen om övergångsställ, som jag återkommer till så småningom. Ni vet vad smalspolande kranar är, antar jag? Om man försöker få fullt vattenflöde så går kranen att dra dit, men studsar sedan tillbaka. Vad som är ett nytt tillskott, åtminstone för mig, är att om man försöker få varmt vatten så får man det endast när man håller kranen ditåt, och sedan studsar den tillbaka. Någon har alltså tänkt ut ett sätt att spara både mängden vatten och mängden varmvatten specifikt och detta är den lösning de har kommit fram till.
Men vad blir resultatet? Tanken är väl att vattenmängdbegränsningen kanske funkar - det ÄR rätt sällan man behöver nyttja fullt flöde. Så har man extrapolerat det till ett annat användningsområde. När använder man varmvatten? Vid diskning, eller hur? Hur diskar man då? För problemet jag upptäckte är, när man diskar exempelvis en tallrik, att man håller diskborsten i en hand och det man diskar i den andra. Hur fasen skall man då samtidigt hålla kranen i den varmspolande positionen? Vad jag då kommer på är att om jag spolar så det blir riktigt varmt så tar det ett litet tag innan det går tillbaka till fesljummet. Man får liksom passa på medan det är läge (inga olämpliga associationer nu, tack). Mellan varven flödar det ut vatten som inte gör någon nytta. Kontentan? "Less is more." Numera nyttjar jag säkert tre-fyra gånger mer vatten än jag gjorde innan, tack vare snålspolande kranar.
Jag var på utvecklingsdagar tillsammans med utvecklingsavdelningen på LFV. Mäkta intressanta och tankeväckande dagar, med lite nya tankar och lite gamla. Vi pratade en hel del om förändring, något som sker konstant (eller bör göra) oavsett vilken nivå eller situation man pratar om (från ett företag till en individ) och hur man hanterar det. Självklart kommer det bubbla upp många intressanta här på bloggen om tankar som väcks kring sådant. En sak som en förändringscoach sade gällde konsensus-kulturen, som råder rätt mycket överallt, men är extremt stark i Sverige just. "Konsensus är en sak som hindrar oss från att gå framåt" sade hon. "Varför skall folk som är rädda för förändring få stoppa den för alla?" Det finns ett gammalt kinesiskt talesätt som säger att "He who says it cannot be done, should not stand in the way of those who are doing it." Coachens tanke var - varför belysa valet? Människan är ett flockdjur och vi kommer reagera likartat när förändringens tåg tuffar in mot stationen. Vissa kommer hoppa på direkt och vilja köra. Andra kliver på mot mitten. Åter andra släpar sig på motvilligt mot slutet, när de märker att 'alla andra ändå åker'. Oavsett vilket är det inte mycket vi kan påverka - det är bara att köra på med tåget. Folk KOMMER kliva på.
 |
| www.schalins.se |
Kommentarer
Skicka en kommentar