Jokers Cave of Games

Horatio står och funderar med händerna i rocken, ryggen mot en dörr. Sällskapet upplöses och de andra lämnar i hast vagnens mitt i olika riktningar. "Det man inte har i huvudet får man ha i benen, som min gamla pappa brukade säga" viskar Horatio för sig själv. Fortfarande med händerna i fickorna  vänder han sig om och blickar på dörren han lutar sig mot. "Arzt" står det på dörren och under, i lite mindre stil, "Docteur". Om någon torde veta vad som händer ombord när det kommer till mord, så torde det väl vara doktorn?  "Ursäkta?" Horatios tankar avbryts av en stilla förfrågan bakom honom. Det är Stewarden. "Ett telegram har inkommit till sällskapet. Skulle ni kunna ombesörja det?" Horatio sträcker ut handen och tar emot pappret. En snabb blick skummar över innehållet.  Telegram - BALLERINAN STOP FATIMA SACCO STOP SYSTER TILL NICOLA SACCO STOP AMERIKANSKA STOP Tankarna bråkar i Horatios huvud likt isbitar som kämpar efter plats i en...

Dörren till köket svängde igen och hamnade i resonans, där den vippade fram och tillbaka med en ljud nästan som vingslag.  "Överste" nickar Tano vänligt och lutar sig mot väggen, en tumbler till hälften fylld med bärnstensfärgad vätska i handen. "Herr Carriddi" nickar Översten tillbaka. "Tano går bra. Vilken fantastisk middag det var." "Ja, minsann. Det var... gott". Översten verkar mer ockuperad av sin tidning än att spekulera kring Orientexpressens kulinariska egenskaper. Tano låter blicken spela över mannen. Draperad i uniform verkar han ha en kropp som skulpterad i sten, och förmodligen tillåter han sig aldrig utsvävningar i dieten. "Magret de Canard et Fois gras au Parfum de Truffes blanches... Ah, den rostade ankan med vit tryffel som aromatiserar gåsleverpastejen. Överlägset!" "Ja, jag är säker på att ni har rätt." "Och den bakade Lobstersvansen med konjakssås. Ah, smaklökarna vattnas bara jag tänker på det....

Tåget har nu snirklat sig kanske en tredjedel av vägen och hittat sin väg in i sydöstra Tyskland. Häststaden, vars heraldiska vapen oftast har involverad en eller två hästar på en sköld. I själva verket kan namnet på staden spåras tillbaka till gammal Engelskas betydelse på märr och inhägnad, så plats för hästar.  "Anmärkningsvärt" noterar Horatio och blickar ut genom fönstret på byggnaderna som susar förbi när tåget börjar sakta in. "Jag hörde att den Tyska Nationella Regeringen har sitt högsäte här sedan administrationen flydde från Berlin under första världskriget." "De flydde fasen inte långt nog, om ni frågar mig" muttrar Gatorna.   "Visst är det fantastiskt med en resa så här?" erbjuder Caroline glatt. "Vissa ser nog en tågresa som långtråkig och enformig och ett sätt att komma från punkt A till punkt B, men jag tycker det är fantastiskt och inspirerande!" "Förutom mordet då, menar du?" grimaserar Gatorna med något s...

En gammal godbit från Skavsta. Denna inspirerades lite av Håkan Nyman, som jobbade på fält innan. Det var en lång historia med en vän jag hade från när jag började skolan, som sedan visade sig jobba på samma arbetsplats. Tyvärr är han inte på Skavsta längre, men å andra sidan, det är ju inte jag heller  :) Igår var det Högskoleprovet. Alltid lika roligt att skriva det. Utom nu. Det var tungt att gå upp och det var en himla lång dag på obekväma stolar. Kunde nästan lika gärna avnjutit en charterresa till Mallorca. Kändes som om det var ungefär samma människor närvarande också. Men idén med högskoleprovet har minsann utvecklats. Nu får man ett papper där man kan skriva ner sina svar och sedan surfa in och kolla facit när man kommer hem. Sedan får man så klart inte normeringstabellen förrän allt är rättat, vilket tar ungefär fyra veckor. Jag är faktiskt lite nervös - det gick inte väldans bra för mig. På språkliga delen fick jag precis på gränsen mellan två betyg och jag vill ha d...

Staffan på en bergstopp utanför Kiruna. Jag minns faktiskt inte vilken. Inspirationen kom från att vi råkade titta på en apokalyptisk film dagen innan, tror det var Book of Eli, och ville assimilera stämningen.  Nu minsann kastar jag mina ton med utrustning i bilen och svischar iväg till Elixir för dagens fotografering! Skall verkligen bli spännande och det kommer bli en lång dag, vars enda paus involverar att åka iväg och försöka fixa boende till Amanda. Skall bli spännande att se vart detta bär! Nu, ta mig tusan, är fotograferingen av Elixir färdig. Det blev en lite skum erfarenhet mitt i allt. Jag var igår på hudkliniken för en uppföljning och kontroll av de nesliga prickarna som kom att dominera en stor del av mitt liv. Min favoritfras "ta av dig kläderna och lägg dig här" låter inte alls lika charmig när den levereras av en manlig läkare, tyvärr. En läkare som hovrar runt på 10 cm avstånd över min bleka, håriga kropp och intermittent trycker ett förstoringsglas m...

Stämningen i salongen på kvällskvisten är gemytlig. Till sällskapet har ett brittiskt par adderats, som nu har slunkit ner i de bekväma länstolarna. Fitzgerald Lock viker det ena långa, smala benet över det andra och drar en lång slurk av sin bitter. "Karlsruhe" säger han, fingrandes på flaskan, nästan som förlorad i sin egen värld. "Charles vila sägs det betyda. "Staden sägs ha grundats av Charles III William, när han vaknade ur en dröm." "Åh fan" säger Charles, "själv brukar jag prestera det mesta av mitt arbete på toaletten". Ett kort skratt, eller en hostning, rymmer ur Horatio innan han tittar upp lätt förvirrad, som ryckt ur sina tankar och sedan försjunker åter till sina funderingar och sitt glas Riesling. Eliza Smith iakttar med stort intresse den samlade skaran, läppjande på ett rubinrött portvin. Hon sträcker sig efter en kanapé från silverservisen. "Så, Lock och Smith var det?" undrar Gatorna. "Locksmith? Då beh...

Nu har ni nått Frankrikes östra gräns och tåget nalkas Strasbourg, en historisk stad som ligger precis på gränsen till Tyskland. En gammal bild från en tidig fotografering, en vandring med en kär vän genom Mölndals vackra nejder och gamla anrika museum.  "Rhendalen är ett himla fint vindistrikt, sägs det" mumlar Sunshine och läppjar på ett glas vitt vin. "Är det inte konstigt att vi dricker ett fint Tokay d'Alsace?" infogar Åsa. Hon verkar bli lite nervös när uppmärksamheten faller på henne och stammar vidare "Jag menar, jag trodde Tokay-viner kom från Tokayregionen i Ungern och just därför hette så?" "Jag föredrar en god, rökig Islay-whiskey vilken dag som helst" infogar Tano men möter direkt motstånd från Gatorna. "Islay? Bah, det där blasket ger vi till råttorna i New York. Nej, jag tar en god bourbon vilken dag som helst." Tano kan inte låta bli att grimasera över tanken. "Kommer inte den där kända snubben från Str...

Nancy växte fram ur en borg och ett kloster med en historia som blickar tillbaka till 1050-talet. Tåget luffar fram genom nordöstra Frankrike mot de gamla Lorraine-hertigarnas huvudstad under högmedeltiden.  Damen kliver genom dörrarna från passagerarvagnen och stöter samman med hans massiva skepnad. En ljusgrå kostym döljer knappt en muskulös kropp som nätt och jämt kan trycka sig förbi den lilla damens späda klänningstäckta kropp. "Ma'am" säger han och tippar på den matchande hatten.  "Hej" säger hon blygt när de möts. "Ursäkta mig" Det blir trångt men de passerar förbi. Hon vänder sig bakom honom. "Ja.. Eh... Vi är på samma resa förstår jag?" Han vänder sig om när han blir tilltalad och begrundar henne.  "Japp." "Miss Sunshine" säger hon glatt och sträcker fram handen. Han tar den i en fast, narig hand och begrundar henne intensivt. "Miss Sunshine? På riktigt? Jag heter Charles. Charles Gatorna." "Ja...

Tåget står och pustar och frustar i den lilla staden under skuggan av den mäktiga katedralen, Notre Dame en Vaux. Dess tinnar och torn sträcker sig som kalla fingrar mot himlen och på en flaggstång vid stadens torg vajar dess fana, fyra liljor mot en blå bakgrund med ett gult kors.  "Vet du", säger Åsa till C. Horatio där de står på perrongen och blickar ut över den lilla staden som sträcker ut sig under dem, "den vapenskölden påminner väldigt mycket om mitt hemlands flagga, Sverige." Horatio tar en sista djup puff på sin billiga cigarr. "Staden påminner mig om ett hotell i Phoenix jag och frugan var på." Rökmolnet svävar ut genom hans läppar. "Det var så schaskigt att de snodde VÅR handduk." Han vrider huvudet mot henne och under några sekunder står de och tittar på varandra. Sedan blinkar han med ena ögat, vänder sig om och går in i tåget. "Alla omboooooord" vrålar konduktören på plattformen. Åsa tar en sista titt omkring och går s...

Châlons-sur-Marne ligger föga överraskande längs med floden Marne i Frankrike. Tåget rullar ut ur Paris och ni alla blickar över varandra med sammanbitna käkar. Det är en fasansfull tragedi som har inträffat och nu är det upp till er alla att utreda vad som har hänt innan tåget når sin destination, Konstantinopel. Har ni tur kommer ni tillika nalkas målet lagom till stadens officiella namnbyte till Istanbul! Kyrkan Notre Dame en Vaux. "Ni får ursäkta min, mina herrar och damer" säger den korpulente mannen i trenchcoaten och drar en hand över sitt bakåtslickade hår för att bekräfta att ingenting har rubbat den välvårdade frisyren, "men det börjar bli lite tryckt här inne. Alldeles för många armhålor, om ni förstår vad jag menar" skrockar han förnöjd och viftar med ögonbrynen åt en av de senkomna damerna och får ett blygt fnitter tillbaka, mestadels av artighet.  Spelarna har nu lämnat Paris bakom sig. Här kommer en bild av en känd byggnad från en sväng till Paris...

Från Paris till Konstantinopel började Orientexpressen gå 1887 och fick snabbt renommé som en av de lyxigaste och mest åtråvärda resorna att genomföra. Precis i år, 1930, fick Konstantinopel officiellt godkännande för sitt nya namn, Istanbul, men det har inte slagit igenom än. Åtminstone har det inte påverkat reklamaffischerna, som fortfarande skriver Konstantinopel. I själva verket finns det nu tre stycken Orientexpresser, med lite olika linjer och tåglinjen börjar nu bli populär bland förnäma personer, kungligheter, diplomater, affärsmän och borgare.  Det mysterium som ni alla senare kom att kalla "Den Kniviga Historien" började redan i Paris. Ni samlades i utrymmet mellan vagnarna det tog sin början och stod där tvekande. Den som mest kommer till minnes var hon som klev på sist. Hon kisade mot solen med en känsla av ångest lätt molande i magen när hon klev på. Ganska kort och glasögonprydd, iförd en lätt sliten blommig klänning, samlade hon sig och klättrade ivrigt ombor...

Idag kommer straffet! Karma! Igår var det en fantastisk dag. Amanda var och underhöll besökande på sin skola. De hade öppet hus på LBS, vilket jag föreställer mig består av elever som sitter i små klungor, låtsas plugga och fnissar förläget när fler fnissande, förlägna elever, förmodligen nyfikna wanna-bes inför kommande läsår, tassar runt och glosögt stirrar på de äldre, mer förnuftiga fnissande förlägna tonåringarna. Skoj att vara lite av en frontfigur för skolan - roligt att lill-Räkan har hittat rätt. För mycket roligt igår gör ju att jag lider av lite feber och halsont idag. Det kan ju hända att de orelaterade, men det hade inte fallit i linje med min paranoia. Temat för dagen var "Duck á l'orange", en klassisk maträtt som jag aldrig har vågat mig på att fixa till. Det var förmodligen det godaste jag ätit, någonsin, och betyget från både Vendela och Amanda blev 5/5! Rent utsagt, en imponerande kulinarisk erfarenhet! Det här receptet skall sparas till högtider, de...

Politik är tydligen ett ämne man skall undvika bland vänner. Eller alls. Det som är svårt med det konceptet är att närmast allt kan sägas utgöra politik. Jag fascineras av mitt Facebook-flöde där jag närmast dagligen stöter på kommentarer i stil med "Om jag känner någon som röstar på <infoga parti här> så bara ta bort mig från din vänlista". Är inte syftet med åsikter just att ventilera dem, att finslipa dem mot andras argument? Var det inte så ämnet politik uppkom till att börja med? Jag tycker jag lär mig enormt genom att prata just med folk som inte tycker som jag. Hur skall man annars kunna lära sig något? Jag tycker nog snarast att den värsta formen av människa är de som spärrar in sig själva i sitt elfenbenstorn och vägrar lyssna till andra. Rabiata fanatiker betackar jag mig för, oavsett vilken sida om gränsen de står på. Jag kommer alltid respektera din åsikt om du gör detsamma för mig!  Mozart bjuder på en lite coolare sida. Han tycker själv att han kör med...

För den spelsugne! Här kommer en nätvariant av ett traditionellt deckarspel - vem är sugen på att haka på? Kräver minimala ansträngningar och i gengäld får du ta del av tio fascinerande fall ombord på Orientexpressen :) Ett antal berömda detektiver stiger på den legendariska Orientexpressen i Paris, den klassiska lyxfyllda och anrika resan som bär mot Istanbul. Resan har knappt påbörjats förrän ett lik påträffas! Naturligtvis oberopas undersökningsfärdigheterna hos de skarpsinniga detektiverna. Vem löser brottet snabbast? Äran står på spel! Ni börjar spelet mitt på planen, mellan vagnarna, där ni detektiver har samlats för att göra upp om reglerna. En handritad karta över vagnarna och deras ockupanter visas nertill. Dessutom, för att tydliggöra, finns en lista över platserna och personerna under. För att prata med tågchefen, exempelvis, behöver man förflytta sig längst ut till höger. Från mitt mellan vagnarna tar det tre steg. Från tågchefen till biblioteket, där man antingen kan g...

Lördagen är här. Fortfarande har jag inte direkt hört något om min stundande framtid, så det är fortfarande lite limbo och väntan, men vissa indikationer finns ju allt, så det är klart att jag håller på att förbereda mig. Ack, den där förväntan, det påminner ju lite om en tonårsdate. Förväntansfull och utan en aning. Tacksamt är jag troligen nu förberedd på alla eventualiteter, vilket man så klart gärna trodde även när man var i tonåren. Vi har fått in ett bud på huset, ett första, efter ha applicerat lagom och ihärdigt tryck på mäklaren. Det är inte riktigt på den nivå vi önskar för att säga ja, så vi kommer avvakta. Förhoppningsvis gör nu mäklaren sitt jobb och kontaktar de andra hugade spekulanterna och likt rabiata hundar kastar de sig över det saftiga köttstycke som är vårt hus. Det kommer så klart föranleda nästa set med problem, "när". Ibland är livet som en lök, som åsnan i Shrek säger. Jag hade förmodligen mer sett det som ett tv-spel. Klarar man av en utmaning så s...

En bild på Darren och Kelly, en jättetrevligt par vi träffade i Thailand vars bilder jag har slarvat med att "framkalla". Det skall jag ta tag i nu på semestern när jag är leeeedig! En bedårande apa från ett tempel i Thailand, som äter en banan. En banan som han fräckt STAL från Vendela! Den jäveln! En månad ledigt. Vad skall man göra? Så mycket ledigt som jag har i år har jag aldrig haft, tror jag. Först den första fyra-veckors semestern jag har haft på en sommar, och nu fyra veckor till. Från början skulle det vara fem, men jag tar tillbaka lite semester för att jag blev ombedd att göra det. Skall åka ner till skolan och vara instruktör. För min del är det skönt att känna att jag kan hjälpa till lite - kan inte direkt påstå jag kommer behöva den femte veckan. Troligen kommer jag vara redo att totalt klättra på väggarna vid den tidpunkten, redan. Fast det finns ju så mycket att göra på fotofronten, så det är inte helt säkert :D Det skall bli väldigt roligt att åka ...

Sådär, nu tar semestern verkligen fart! Gårdagen serverade fredagsfys med Elin på Sunlight, ett rätt skoj pass som dock förtydligade för mig att jag var trött och sleten. Det byggdes på på Elixir idag, med Annelie, som körde ett rygg/mage och spinningpass och ja, Annelie är ju fullkomligt vidunderlig på att spruta energi och pusha en. Så nu gror träningsvärken medan jag lagar kvällens måltid. Det blev avokadosoppa med Västerbottenchips, baconsegel och chiliräkor. Annars förbereder jag för massor av fotograferingar för tillfället. Verkar som om jag har nischat mig lite på fitness/friskvård här, åtminstone om man får döma av hur kalendern ser ut. Skall försöka variera mig lite om chansen ges, och snart är det dags att packa till råga på allt. Samtidigt som jag egentligen inte vet något alls, inga hålltider, inga hållpunkter, inga besked. Just nu lever jag i limbo men försöker ta det med god ro.  Amanda bidrager med en bild till bloggen idag - någon som cosplayar Hulken. På...

Fredrik Englund är en galet rolig prick! Maken till skarpa och skumma in-, och utfall har jag knappt varit med om. Här kommer en härlig bild från min brors svensexa. Där har vi en man jag inte hade haft något emot att fota vilken dag som helst! En härlig bild på min bror, Urban. Jag minns inte exakt vad som var i cigaretten, men det kan infogas att han inte normalt är rökare. Det var någon form av blomma om jag inte minns fel. Kolla också den härliga effekten av röken som kröker runt huvudet och blir till moln på andra sidan. Helt oredigerad från tiden innan Photoshop! En stillsam morgon i höstrusket, när nästa nyhet ramlar in. Ytterligare en bit till det komplicerade pussel som utgör min höst. Den goda Heidi från Fortifikationsverket ringde för att meddela att C F7 har godkänt min hyra av lägenheten! Fyra rok på 89 kvm som jag kan flytta in i 1 november. Hyreskontraktet är på väg. En viktig del av vägen får man nog säga. Nu återstår det att få klart försäljningen av huse...